01 / DEFINITION
Namnet beskriver precis vad det är
Camera betyder rum på latin och obscura betyder mörk. Från början beskrev orden ett tillstånd, inte en särskild apparat. Vårt moderna ord kamera bär fortfarande spår av tiden då kameran kunde vara ett mörkt rum som man steg in i.
En variant med enbart ett litet hål behöver tre saker: ett utrymme där ljuset utifrån stängts ute, en liten öppning och en yta som tar emot bilden. Ljuset färdas rakt genom öppningen. Därför hamnar ljuset från motivets övre del längst ned på väggen och ljuset från den nedre delen högst upp. Bilden blir vänd upp och ned och även spegelvänd i sidled.
En lins kan användas i stället för det nakna hålet. Från mitten till slutet av 1500-talet sattes linser och speglar vid öppningen för att få en ljusare och skarpare bild. Det enkla mörka rummet utvecklades till en optisk camera obscura.
02 / COMPARISON
Likheter och skillnader mot en nålhålskamera
En camera obscura projicerar utsikten utanför på en yta inne i ett mörklagt rum eller en låda. Begreppet omfattar både varianter med ett litet hål och sådana som använder lins.
En nålhålskamera skapar bilden genom ett litet hål i stället för en lins. Den kan vara en liten handhållen låda eller en apparat stor som ett rum; med en ljuskänslig yta kan bilden också registreras.
En camera obscura utan lins och en nålhålskamera delar principen att ljus färdas rakt genom ett litet hål och bildar en bild. En camera obscura med lins använder däremot ljusbrytning. Apparatens storlek avgör alltså inte ensam skillnaden.
03 / HISTORY
Känd mer än två tusen år före fotografin
Fenomenet beskrevs mycket tidigt. Optiska avsnitt i de sena mohisternas Mozi, från ungefär 300- till 200-talet f.Kr., tolkas som en beskrivning av hur ljuset korsas vid en liten öppning och ger en uppochnedvänd bild av en människa.
I början av 1000-talet beskrev Ibn al-Haytham hur en bild uppstår genom en liten öppning i ett mörkt rum, och omkring 1508–1509 antecknade Leonardo da Vinci sina iakttagelser. År 1544 iakttog Gemma Frisius en solförmörkelse genom att projicera den i ett mörklagt rum och publicerade året därpå en illustration av metoden.
Under 1600- och 1700-talen krympte camera obscura från ett rum till tält, bärbara modeller och lådor. Målare och tecknare använde projektionen som hjälpmedel. Omkring 1826–1827 använde Nicéphore Niépce sedan en camera obscura och en plåt belagd med bitumen för att bevara en projicerad bild. Där börjar fotografin.
04 / WORKS
Att göra själva utrymmet till apparaten
Sedan 2006 har Meisai Okamoto arbetat med nålhålskameror och camera obscura. Flaket på en liten lastbil, rum, ett fem gånger fem meter stort utrymme och befintliga öppningar i byggnader har blivit fotografiska apparater.
När ett utrymme blir en camera obscura står fotografen inne i bilden. Utsikten utanför faller över väggarna och du befinner dig mitt i den. Det är en annan upplevelse än att se på ett fotografi.